Bettys hage - en podd om skola och vetenskap
Bettys hage är FoSam:s podcast om skola och vetenskap. Här undersöker vi skolans och förskolans frågor, fenomen och dilemman ur såväl forskarens som lärarens perspektiv.
Andrea Dahlkild.
Podden har fått namn efter Betty Petterson, den första kvinnan i Sverige som tog studentexamen, eller som det hette på Bettys tid - mogenhetsexamen. Efter studier på Uppsala universitet skaffade hon sig dessutom en akademisk examen, och blev sen den första svenska kvinnan att anställas som läroverkslärare. En prestation värd evig ära och berömmelse - och varför inte en egen podcast.
► VAD HÄNDER NÄR LÄRARE DOKTORERAR? - BETTYS HAGE #6
Är du nyfiken på vilka som antas till forskarutbildningen och vad någon som vill doktorera bör tänka på? I sådana fall har du kommit rätt. I detta avsnitt av Bettys hage berättar Emma Johansson om sina erfarenheter av doktorandtiden och hur den har berikat hennes egen undervisning. Emma samtalar med Gustaf Jansson Bjurhammer som bland annat delar med sig av hur hans tid som lärare bidragit i den egna forskarutbildningen.
Både Emma och Gustaf är ämneslärare i grunden. Efter examen sökte sig Emma direkt vidare till en doktorandtjänst i kemi och idag jobbar hon som kommunlektor i Uppsala. Gustaf antogs till forskarutbildningen efter några år som lärare i psykologi och samhällskunskap. Idag är han pedagogikdoktorand och en av deltagarna i det nationella ULF-projektet, som ska stärka utveckling, lärande och forskning i och för skolan.
Avsnittet är ca 37 minuter långt och har spelats in via Zoom. Vi ber om överseende med att ljudet är därefter!
► vem kan jag vara? ett samtal om lärarens persona - bettys hage #5
Fyra personer, desto fler personas? Från vänster: Carina Skeri, grundskollärare och universitetsadjunkt, Johan Schultz, grundskollärare och debattör, Linn Areskoug (samtalsledare), lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet och Antonio Basala, legitimerad lärare och pedagog på Fredens hus i Uppsala.
En lärares vardag präglas av ett ständigt bollande med olika uppgifter. Lärare undervisar, ägnar sig åt elevvård, deltar i skolutveckling och är dessutom privatpersoner och samhällsmedborgare. Lärarens yrkesidentitet är komplex och något som mejslas ut under såväl utbildningen som i det pågående yrkesutövandet. Lärarens yrkesidentitet handlar om hur läraren intar en viss position i relation till yrkesutövningen, alltså undervisningen, ämnet, eleverna, vårdnadshavarna och kollegorna.
Ett begrepp som är besläktat med denna diskussion om yrkesroll är Carl Jungs begrepp persona och hans idéer om hur vi bär en ”mask”. En persona är en roll att inta, till exempel en yrkesroll, som rymmer flera olika dimensioner i relation till våra egna och andras föreställningar om den vi förväntas vara. Begreppet lärarpersona kan vara en ingång till att förstå yrkesidentitet för såväl våra lärarstudenter som verksamma lärare. Med hjälp av det kan vi dels belysa den process som en yrkesidentitet utvecklas genom, dels belysa faktorer som både begränsar och hjälper oss att erövra en hållbar yrkesidentitet.
Hur kan lärarens yrkesroll utformas i relation till vår komplexa identitet, i vilken vårt kön, ålder, etnicitet, social bakgrund, sexualitet och funktionalitet kan få betydelse? Hur påverkar platsen och människorna som befinner sig däri det beteende som persona förväntas utföra i en viss situation? Vilka möjliga positioneringar som professionell yrkesutövare och samhällsmedborgare kan jag som lärare behöva förhandla kring?
I detta avsnitt av Bettys hage möts tre lärare - alla alumner vid Uppsala universitet - i ett samtal om olika aspekter av lärarpersona utifrån deras egna erfarenheter som lärare och pedagoger. Avsnittet är ca 45 minuter långt.
Deltagare:
Antonio Basala, legitimerad lärare och pedagog på Fredens hus i Uppsala.
Carina Skeri, grundskollärare och universitetsadjunkt.
Johan Schultz, grundskollärare och debattör.
Linn Areskoug, (samtalsledare), lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, UU.
► det pedagogiska ledarskapet under lupp - Bettys hage #4
I forskningscirkeln Det pedagogiska ledarskapets praktiker har Håbo kommuns skolledare synat sitt eget ledarskap i sömmarna. Sitt görande och sägande på jobbet, sina professionella relationer, och alla de små och stora omständigheter som definierar vad det är att leda skolverksamhet.
I detta avsnitt av Bettys hage hör vi rektorn Malin Olsson berätta om sin upplevelse av att ingående och med vetenskapliga metoder utforska sig själv som skolledare. Vi pratar också med Åsa Liljekvist, en av forskningscirkelns vetenskapliga ledare. Av henne får vi forskarens perspektiv på projektet - en konkret beskrivning av cirkelns upplägg, motiv och vinster.
Avsnittet är ca 23 min långt.
► den forskningslitterate läraren - BETTYS HAGE #3
En viktig förutsättning för att lagen om en skola på vetenskaplig grund ska bli mer än en juridisk abstraktion, är att lärare och skolledare har förmågan att förstå, använda och kritiskt läsa forskning. Denna förmåga kan sammanfattas med begreppet forskningslitteracitet. I det här avsnittet av Bettys hage tittar vi närmare på vad forskningslitteracitet är och hur den kan bana väg för ny kunskap, stärkt självförtroende och en större professionell medvetenhet hos skolans verksamma. Till vår hjälp har vi Lars Olsson, föreståndare på Forum för skolsamverkan och Laila Riesten, lärare i matematik på Enköpings kommun tillika doktorand i matematikdidaktik. Avsnittet är ca 18 min långt.
Apropå forskning om och för skolan
Du som är intresserad av forskning om och för skolan kan få vägledning på bland annat Skolverkets, Skolportens och Skolforskningsinstitutets webbplatser, där man har samlat länkar till olika söktjänster för forskning, vetenskapliga tidskrifter och andra aktörer inom skolforskningsområdet.
Forskning för skolan – Skolverket
Forskning och utveckling – Skolporten
Databaser för lärare - Skolforskningsinstitutet
Vid Uppsala universitet bedrivs forskning av utbildningsvetenskaplig relevans vid ett flertal institutioner inom såväl det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området som de naturvetenskapliga och medicinska områdena. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier är den främsta aktören inom fältet.
► Skolan och de nyanlända - Bettys hage #2
Aldrig förr har Sverige tagit emot så många asylsökande under ett år som 2015, då över 160 000 människor migrerade till Sverige, bland annat från inbördeskriget i Syrien. Strömmen av flyktingar resulterade i flera stora samhällsinsatser - inte minst i skolans värld.
Så hur såg det ut när kommunerna på kort tid organiserade sig för att ge de nyanlända barnen ett gott mottagande i skolan? Vi har hittat ett spännande exempel i Gotlands kommun, som vid tidpunkten hade väldigt lite erfarenhet av att ta emot nyanlända elever. Madelene Johansson, chef på enheten för modersmål på Region Gotland, berättar här om det första mötet med de asylsökande, och om de stora insatser som genomfördes under tiden som följde.
Ett vetenskapligt perspektiv på frågan får vi av Hassan Sharif, lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot nyanländas lärande. Hassan är ledare för FoSam:s nätverk för kommunala samordnare, där också Madelene Johansson ingår. Avsnittet är ca 22 min långt.
► Särskilt begåvade elever - Bettys hage #1
Det första avsnittet av Bettys hage handlar om särskilt begåvade elever. Sverige har, efter att länge ha släntrat efter på området, tagit stora kliv framåt när det gäller kunskap om den här kategorin av barn och unga. I avsnittet intervjuas Marie Jonsson, lärare i Enköpings kommun med specialisering inom särskild begåvning, och Caroline Sims, forskare vid Uppsala universitet med samma inriktning. Trevlig lyssning!
Avsnittet är ca 32 min långt.