Ny antologi om särskild begåvning i praktik och forskning

Måns Wikstad är lärare på Fyrisskolan i Uppsala kommun. Eleverna känner honom från lektionerna i samhällskunskap, religion och historia men i kollegiet har han gjort sig ett namn som upptäcksresande. VFU-arvodet har investerats i fortbildningsresor och senast besökte han drakens land: Bhutan!

Frågan om ledarskap i förskola och skola måste lyftas från individer till något som angår alla i arbetslaget, anser Mimmi Örberg och Jenni Nilsson. De vill se ledarskapet som relationellt, eftersom det vänder blicken mot gruppen och samspelet i gruppen.

En forskningscirkel blev till ett föredrag på en forskningskonferens, för att sedan bli en workshop för alla lågstadielärare i Enköpings kommun. Ett ULF-projekt om funktionellt skrivande ger ringar på vattnet när fler lärare involveras.

Tierps kommun samlade alla förstelärare inom No-ämnena i ett projekt tillsammans med universitetet. Tillsammans utvecklade lärarna varandras undervisning och skapade samtidigt ett nätverk de nu kan vända sig till.

Med enklare verktyg kan mellanledaren se till att kollegiala samtal handlar om lärande och utveckling, det berättar Veronica Sülau och Karin Rönnerman. Samtidigt måste mellanledare få tillit och förutsättningar att kunna utföra sitt uppdrag.

Med inspiration från ingenjörsstudenter får lärarstudenter testa att skriva sitt självständiga arbete ute på sin VFU-skola. I försöksverksamheten som pågått ett år, skrivs självständiga arbeten utifrån de frågeställningar och utmaningar som skolan har. 

Från och med årsskiftet heter vi Forum för Skolsamverkan. Förkortningen FoSam är densamma, men namnet får ett tillägg för att förtydliga vårt fokus på att skapa samverkan mellan skola och lärosäte.

Vad är det som påverkar att elever i Enköpings kommun inte når grundläggande behörighet till gymnasiet? Det ska nu undersökas i en fallstudie av kommunen. Idén är resultatet av en forskningscirkel om segregation och likvärdighet som kommunen haft tillsammans med Hassan Sharif vid Forum för skolsamverkan och Uppsala universitet. 

Att få testa sina egna synpunkter, diskutera dem med rektorskollegor och få både medhåll och motstånd från forskningen. Det är syftet med SkolledarAkademien, som nu ska starta upp en ny omgång.
– Vi som har hållit på länge som rektorer, vi behöver ruskas om efter ett tag, säger Hans Lithammer.

Anette Jahnke har dykt ner i begreppet beprövad erfarenhet. I sökandet kom hon fram till att begreppet har laddats med olika innebörder genom åren. Men nu landar hon i att det skulle kunna delas upp i fyra delar: personligt yrkeskunnande, praxis, forskningsresultat och dokumenterade utvecklingsarbeten.

Är du intresserad av forskning i samverkan med förskola och skola? Vill du tillsammans med lektorer med anställning hos skolhuvudmän och på lärosätet bygga upp en regional miljö för utveckling av forskning i samverkan?

Genom att ta fram indikatorer har Kungsbacka fått en gemensam definition av vad som är kvalitet i undervisningen. Utöver att använda dem i det kollegiala lärandet, ser lärare att de kan komma att användas som lönekriterier.

Det kan vara svårt att leda sina kollegor i skola och förskola. Men enligt Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez finns vissa verktyg, kompetenser och tips som gör jobbet lättare och mer effektivt. Men det finns också fallgropar i utvecklingsarbetet.

Uppsala kommun arbetar liksom andra skolhuvudmän med att ge alla barn och elever så lika förutsättningar som möjligt att lyckas med sin utbildning. En utgångspunkt är systematiska kartläggningar av skolans nuläge vad gäller likvärdighet och segregation. Nulägesbilden är dock svårfångad, och speglas inte riktigt av de data man har tillgång till idag. Därför formades med hjälp av Uppsala universitet en forskningscirkel med uppdraget att se över och utveckla indikatorer som bättre kommer åt ”blinda fläckar” i verksamheterna. Deltagarna i cirkeln föreslår bland annat att elevenkäter ska innehålla frågor om personliga upplevelser av diskriminering. 

Uppsala universitet är ett brett forskningsuniversitet med stark internationell ställning. Det yttersta målet är att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället. Vår viktigaste tillgång är alla de individer som med sin nyfikenhet och sitt engagemang gör Uppsala universitet till en av landets mest spännande arbetsplatser. Uppsala universitet har drygt 54 000 studenter, mer än 7 500 anställda och en omsättning på cirka 8 miljarder kronor.

I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.

Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner. 

Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar från många olika kulturer och med olika bakgrund, vilket ställer krav på deras interkulturella pedagogiska kompetens. Denna forskningscirkel, genomförd i samverkan mellan Uppsala universitet och Enköpings kommun, syftade till att utveckla förskollärares interkulturella förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barns sociala och kunskapsmässiga utveckling. 

IBIS, programmet som ska skapa positiva och inkluderande lärmiljöer i skolan, har beviljats 6 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utlysning av forskningsmedel. Projektet startades 2018 genom Forum för samverkan och har nu implementerats i ett 40-tal skolor i bl.a. Uppsala, Heby och Sigtuna kommun. Tack vare finansieringen från VR kan många fler skolor rekryteras och effekterna av programmet utvärderas. 

RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamheter såsom FoSam har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.

Hej du student som läser på något av Uppsala universitets lärarprogram! Vi behöver hjälp med rekryteringen av nya lärar- och förskollärarstudenter och söker dig som vill arbeta som arvoderad ambassadör för lärarprogrammen. 

Hur väcker man intresse för religionsfrågor hos en grupp elever med ett sekulärt perspektiv? Hur skapar man förståelse för andras livsåskådningar? I en forskningscirkel har sju lärare i religionskunskap i Uppsala kommun studerat och utvecklat sin didaktik med hjälp av en forskare från Uppsala universitet. Resultatet är sju projekt där lärarna testar nya grepp och infallsvinklar i undervisningen.   

Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR. 

ULF syns i Forskartorgets program även på årets Bokmässa. Den 24 september kommer de Helgepris-belönade lärarna Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén att vara på plats för att berätta om hur forskning kan bli mer användbar för lärare. Som exempel har de sitt praktikutvecklande forskningsprojekt om AI i matematikundervisning. 

Den 30 september inleds ett forskningsprojekt där vi vill utveckla kunskaper om rektorers in- och utträde i yrket samt byte av arbetsplats. Genom att öka kunskapen om rörlighetens betydelse för och i olika delar av skolans verksamhet hoppas vi kunna bidra till framväxten av mer hållbara organisationer i skolan.

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet i Tidningen Curie. 

Varför ska vi egentligen samverka? Vad tror vi att samverkan mellan skola och universitet kan göra med våra verksamheter  –  med skola, lärarutbildning och forskning – och vilka former av samverkan vill vi ta med oss in i framtiden?

Igår genomfördes Nationell ULF Bazar med kring 160 ULF-aktiva deltagare från skol- och universitetsvärlden. Nära förestående är en framtid med permanent ULF-verksamhet i hela landet, ett faktum som präglade dagens diskussioner såväl som forskningsminister Matilda Ernkrans positiva inledningstal.

Om ungefär tre veckor genomförs för andra gången en Nationell ULF Bazar, försöksverksamhetens forum för erfarenhetsutbyte. Det har blivit dags att skärpa diskussionerna om hur framtidens ULF-avtal ska se ut på nationell, regional och lokal nivå. Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, kommer att inleda dagen.

Hej Caroline Sims, redaktör för den nyutgivna antologin "Särskild begåvning i praktik och forskning". Vilken är din avsikt med antologin?

Forskare ser goda resultat av forskningscirklar som ett sätt att bilda kunskap tillsammans med lärare och skolledare, och upplever stor behållning av sitt ledarskap för dessa. Det visar en utvärdering gjord av Forum för samverkan där nio forskare deltagit. Men resultatkvaliteten är beroende av flera saker, som deltagarnas genuina engagemang, och så tillgången till tid förstås.

Forskningscirklar har potential att förändra skolans praktik, till exempel när det gäller lärares och skolledares yrkesmässiga agerande och sätt att uttrycka sig om det kunskapsområde som studerats. Det visar en utvärdering gjord av Forum för samverkan, som bygger på enkätsvar från deltagare i fem olika forskningscirklar.

Idag presenterades regeringens forsknings- och innovationsproposition 2021-2024. Här föreslås att försöksverksamheten ULF permanentas, med ökade och öronmärkta anslag till praktiknära forskning. Detta skulle innebära att befintliga samverkansavtal mellan lärosäten och skolhuvudmän kan bli stabila och långsiktiga, och att fler huvudmän kan teckna ULF-avtal.

När fem år av försöksverksamheten ULF ska slutrapporteras gäller det att börja i tid. Skrivandet har inletts i bland annat Uppsala-nodens styrgrupp, där man i veckan samlades på ett två dagar långt skrivarinternat. Den 1 mars 2022 ska den slutgiltiga rapporten lämnas in till regeringen.

FoSam:s Lars Olsson och Anna Brunner Cederlund gör ett inlägg i tidskriften Pedagogisk forskning i Sveriges debatt om praktiknära forskning.

NTI-gymnasiet har snabbt gjort verkstad av sitt ULF-avtal med Uppsala universitet. Kanske för att friskolekoncernens inriktning på teknik och digitalisering alltid fört med sig ett naturligt utvecklingsspår. Nya forskningsinriktade lärteam sträcker sina vener ut i verksamheterna och Jens Michelsen, lektor och lärare i fysik och matematik, står där alla trådar strålar samman.

En ny mötesplats för skolledare har bildats i samverkan mellan Uppsala universitet och åtta kommuner i regionen. Den så kallade SkolledarAkademin blir en arena för reflekterande samtal och vetenskapligt förankrad utveckling av det pedagogiska ledarskapet.

Visst blev det en vårträff för det nationella RUC-nätverket – det som samlar Sveriges regionala utvecklingscentrum vid alla lärosäten med lärarutbildning. Närmare 40 representanter möttes den 14-15 maj för att diskutera bl.a. RUC:s funktion i en regional samverkan mellan skola och akademi.

Särskild begåvning kopplas oftast ihop med intellektuell briljans och skicklighet i teoretiska ämnen. Men det kan också handla om en högutvecklad förmåga att skapa med händerna eller använda kroppen - på fotbollsplanen, scenen eller i verkstaden. Byggläraren Urban Söderberg har inom ramarna för forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning" studerat barn på det praktisk-estetiska området.

På senare tid märks en växande medvetenhet kring särskilt begåvade elever och konsekvenserna av att förbise deras förutsättningar och behov. Man vet av erfarenhet att de riskerar att fara illa om de inte bemöts på ett adekvat sätt i skolan. Det är bakgrunden till forskningscirkeln "Undervisning utifrån särskild begåvning", ett projekt i samverkan mellan Enköpings kommun och Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildninsgstudier på Uppsala universitet. Sju lärare från två olika skolor har deltagit, samt två personer från kommunens centrala lågstadieteam.

I denna forskningscirkel har Håbo kommuns skolledare utforskat sitt eget pedagogiska ledarskap. Sitt görande och sägande på jobbet, sina professionella relationer, och alla de små och stora omständigheter som definierar vad det är att leda skolverksamhet.

Nu möts Uppsala universitet och Uppsala kommun på en gemensam arena för praktiknära skolforskning. Initiativet ingår i regeringens satsning ULF i syfte att överbrygga gapet mellan klassrum, lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

Nu prövas ett nytt sätt att finansiera forskning, som låter akademins forskare och skolans disputerade lärare finsnickra sina projektidéer i samverkan. Det handlar om en utlysning vars särskilda design blir en garant för att beviljade projekt bygger på försöksverksamhetens viktigaste principer - till exempel tillvaratagandet av professionens frågor och lärarstudenters delaktighet i forskning. Totalt 13,5 miljoner kronor fördelas mellan tre bidrag.

Samtliga gymnasieskolor i Uppsala kommun har deltagit i denna forskningscirkel, som resulterat i en ny och mer medveten undervisning i hållbar utveckling på de medverkande skolorna. Sex av dem har genomfört så kallade change projects – projekt med syfte att utveckla specifika hållbarhetskompetenser hos eleverna. Faktakunskaper är en sak, handlingsförmåga en annan.

Nu sjösätts de forskningsmiljöer som Uppsala kommun utvecklat i samverkan med Uppsala universitet, enligt tecknat ULF-avtal. En infrastruktur tar form som ska fånga upp lärares och skolledares egna frågor och göra dem till startpunkter för utvecklings- eller forskningsprojekt. 

Lärarcafé - universitetets mötesplats för lärare och lärarstudenter - har vårpremiär den 6 februari. Kajsa Kramming, forskare i kulturgeografi, gästar med en föreläsning om skolungdomars känslor inför framtiden när det kommer till miljöfrågor. Precis som tidigare år kommer totalt sex Lärarcaféer att arrangeras under 2020. 

Alla var där när SUHF bjöd in till rundabordssamtal om formerna för ett permanent ULF-avtal; fackförbund, lärosäten, myndigheter, huvudmannaorganisationer och forskningsfinansiärer. Halvvägs in i försöksverksamheten börjar avgörande frågor om finansiering och organisation att pocka på. Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för långsiktig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän? Krävs en regional struktur, och hur skulle den i så fall kunna se ut?  

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan, har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.

Dagens ULF-seminarium i Almedalen öppnade för ett konstruktivt samtal om formerna för en hållbar samverkan mellan skola och akademi. Det nödvändiga i en sådan samverkan var samtliga deltagare överens om - frågan tycks snarare vara hur den skulle kunna organiseras, finansieras och knytas till andra parallella initiativ. 

Under Almedalsveckan i Visby arrangerar ULF-avtal ett seminarium om betydelsen av samarbete kring praktiknära forskning i skolan. Seminariet heter ”Sverige som kunskapsnation. Hur stärks skolans vetenskapliga grund och läraryrkets attraktivitet?” och äger rum tisdagen den 2 juli kl 09:30 – 10:30.