Skolans intressenter samlade vid ritbordet: Hur ska framtidens ULF-avtal se ut?

2019-10-24

Alla var där när SUHF bjöd in till rundabordssamtal om formerna för ett permanent ULF-avtal; fackförbund, lärosäten, myndigheter, huvudmannaorganisationer och forskningsfinansiärer. Halvvägs in i försöksverksamheten börjar avgörande frågor om finansiering och organisation att pocka på. Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för långsiktig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän? Krävs en regional struktur, och hur skulle den i så fall kunna se ut?  

Rundabordssamtalet hölls den 21 oktober i Dalarnas hus i Stockholm. 

Ett nationellt ULF-avtal som ska stärka lärarutbildningens forskningsbas och skapa förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund, måste regleras och organiseras med precision. Så hur gör man? Ett sextiotal intressenter deltog vid Sveriges universitets- och högskoleförbunds rundabordssamtal för att tänka tillsammans. Som förebild står fortfarande sjukvårdens ALF-avtal, där lärosäten samarbetar med universitetssjukvården kring verksamhetsutveckling, utbildning av läkare och klinisk forskning. Samtidigt är skolvärlden mycket mer komplex.  

– Här ska vi ha med oss kring 1200 huvudmän med stora skillnader i kapacitet. Några har de resurser som krävs för att organisera skolan utifrån forskning och beprövad erfarenhet, medan många fler brottas med sitt ansvar. Vi har alltså en helt annan verklighet än ALF-organisationen där det finns ett antal landsting och en befintlig regional struktur, men för att få en likvärdig skola tror jag att vi liksom vården måste samla oss på regional nivå, sa Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Dagens samtal handlade också om förvaltningen och fördelningen av potentiella ULF-medel – medel som både ska finansiera forskning och byggandet av samverkansstrukturer. 

– Om vi behandlar statliga medel som ett litet byte som snabbt ska fördelas mellan oss kommer vi bara att skapa tomtebloss. Det gäller att våga sänka garden och jobba långsiktigt tillsammans. Vi mäktar inte med att göra något storskaligt på en gång, då är det bättre att bygga stabilt från grunden, sa Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Inte bara samverkan mellan lärosäten och huvudmän diskuterades. Med aktörer från hela skol- och utbildningssektorn till bords blev det naturligt att lyfta blicken och se ULF-avtalets plats i ett större skolpolitiskt landskap.

– Ett framtida ULF-avtal måste hänga ihop med andra politiska satsningar. Dels professionsprogrammet men även den regionaliserade myndighetsstrukturen samt den kommande utredningen om hur gymnasieskolan ska regionaliseras. Kanske är det inte de enskilda detaljerna som är viktigast, utan att allt detta bildar en genomtänkt helhet, sa Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet. 

Att ”allt inte bara handlar om forskning” var ett återkommande tema i samtalen. Inte desto mindre är forskningen essentiell i ett ULF-avtal och en förutsättning för den likvärdiga och vetenskapligt förankrade skola som alla talar om. 

– Vi sitter just nu och skissar på ett inspel till forskningspropositionen. Det viktigaste är att politiken inser att den praktiknära skolforskningen är nödvändig för att skolpolitiken ska kunna implementeras. Den är ingen isolerad ö, utan behövs för att göra lärarutbildningen starkare, för att ett professionsprogram ska bli lyckosamt och för att de skolpolitiska ambitionerna i 73-punktsprogrammet överhuvudtaget ska kunna genomföras framgångsrikt, sa Camilo von Greiff.


FoSam har en kanslifunktion i arbetet med regeringsuppdraget ULF. Läs mer om försöksverksamheten på vår lokala eller nationella webbplats för ULF-avtal.

Senast uppdaterad: 2022-04-12