Regional utvecklingsgrupp för förskola

Forum för samverkan bjöd i februari 2018 in regionens förskolechefer till en heldag med föredrag, seminarier och samtal om ledarskap och hållbar utveckling. Fem föreläsare lyfte temats olika dimensioner utifrån förskolans perspektiv.

Julius Kramer från Agenda 2030-delegationen antog ett makroperspektiv med sin presentation av Sveriges arbete med de globala målen, medan Ingrid Pramling Samuelsson talade om hållbarhet som det mest centrala för hög kvalitét i förskolan. Hon var också en av dem som gav konkreta exempel på hur de tre hållbarhetsdimensionerna kan integreras i barns värld. Bland föreläsarna fanns också Petra Hansson som representerade SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling på Uppsala universitet.

Hör deras tankar om förskolans funktion i uppfyllandet av de globala målen – och de globala målens funktion inom förskolan.

Artikel från 2016

Vid Forum för Samverkan (FoSam) finns regionala utvecklingsgrupper där yrkesverksamma i förskola och skola möter lärarutbildare och forskare vid universitetet. En av dessa är utvecklingsgruppen för förskolan som leds av Maria Hedefalk, forskare Uppsala universitet och Marie Lein, utvecklingsledare för förskolan i Uppsala kommun. Vi träffar Marie och Maria på ett café i Uppsala för en pratstund. Det är kall februarimåndag, solen lyser och på caféet är det varmt.

Regionala utvecklingsgruppen för förskola har funnits sen 2015 och består av främst förskolechefer från FoSam:s medlemskommuner. Gruppen arbetar med frågor som deltagarna identifierat som viktiga i sina respektive kommuner och där det finns kopplingar till forskning vid universitetet. Bland ämnen märks systematiskt kvalitetsarbete, övergång från förskola-/förskoleklass till årskurs ett där man sett en regression i barnens lärandeprocess, IKT-frågor etc.  En bärande tanke är att kunskaper från inbjudna gästföreläsare och från diskussioner i gruppen ska spridas vidare och leda till verksamhetsutveckling vid förskolor.

– Det har varit viktigt att det är ett bra möte för våra gruppdeltagare som ger erfarenheter som sedan kan delas ”hemma”. Att vi lyssnar in vad som sägs, scannar av frågor från kommunrepresentanterna genom att alla får komma till tals och lyfta både utmaningar och vad som fungerar, helt enkelt vad som är viktigt just nu att ta upp och vilka frågor som blir viktiga att ta med till påföljande möte.

Här har man bjudit in spännande forskare så som Danielle van der Burgt och Katarina Gustafson som forskar om mobila förskolor eller Kristina Andersson som bland annat arbetat med samverkan Gävle Högskola och som presenterat sin forskning ”Ämnesinnehåll och genus medvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap” men man har också diskuterat och reflekterat över själva konceptet; vad menas med beprövad erfarenhet och vad är vetenskaplig grund?

– Över tid har vi verkligen skapat en bra teamkänsla där det är högt till tak i diskussionerna där man frikostigt både ger och tar. Om en kommun möter utmaningar som de delar i gruppen så är de andra mer än villiga att stötta och ge förslag och råd.

Syftet med gruppen är att gemensamt ta del av nya kunskaper och hitta lösningar för att utveckla verksamheten. Det finns ett mervärde att samverka över kommungränser och tillsammans med forskare problematisera, reflektera och dela erfarenheter som berör förskoleverksamhet. Att belysa frågor i praktiken från ett forskarperspektiv och att sedan gemensamt med forskaren diskutera frågeställningar har varit väldigt givande.  Här har Anna Günther-Hanssen, doktorand i didaktik presenterat tankar om sitt avhandlingsarbete ”Ett undersökande av förskolebarns ömsesidiga processer av (naturvetenskapligt) utforskande/lärande och (könande) tillblivande” där hon efterfrågar en förskola att bedriva fältstudie i närheten av Stockholm.

– Själva mötet, att kunna lyfta frågor gemensamt och kunna ge och ta erfarenheter både från praktiken och från forskningen, har varit minst lika viktigt. Men vi vill komma vidare, använda den kraft som finns i gruppen för att ytterligare stärka verksamhetsutveckling ute i kommunerna. Och även se hur vi bäst utvärderar det som gjorts.

Här glider samtalet in på olika sätt att paketera den kunskap och de insikter man fått så att det kan delas och till vem det ska delas.  Hur de som gruppledare ska återkoppla till Förskolegruppen för att se, vilken utveckling som skett på hemmaplan i kommunernas verksamhet utifrån de nya insikterna och erfarenheterna man fått i Förskolegruppen. Marie Lein:

– Vi har redan nu fått feedback från Anna H Walterholm, verksamhetschef Barn& Utbildningsförvaltningen i Håbo som ser att träffarna utvecklat och bidragit till en samhörighet mellan kommunerna, att de gett en vidgad syn av och en samsyn på förskoleverksamheten i länet, att det varit bra bra pedagogiska diskussioner och lyfts goda förskole-exempel, både utmaningar som succéer.

Marie och Maria har även funderat på att återkoppla till de forskare man bjudit in. Maria Hedefalk:

– Vore intressant att höra vad det gett andra forskare vi bjudit in att föreläsa för oss. Som forskare har det gett mig ringar på vattnet efter att jag för gruppen höll en presentation utifrån min forskning om ”Undervisning för hållbar utveckling i förskolepraktiken”. Jag har fått flera förfrågningar att komma ut i kommunerna och föreläsa vilket även berikar mig som forskare, jag får nya frågor från praktiken som blir intressanta att följa för min fortsatta forskning. Här blir det även intressant att se hur forskningen kan vara med och ”bepröva” erfarenheten.

Just nu funderar man på att utveckla en forskningscirkel för gruppen där två fokusområden identifierats: IKT och ledarskap.

Vi går ifrån mötet på caféet med förnyad energi och ser fram emot att följa gruppens arbete framöver.

Text: Susanne Zetterblom