IBIS-programmet ska skapa positiva lärmiljöer
Elever som känner sig trygga och inkluderade presterar bättre. Skolan har med andra ord alla skäl att arbeta strategiskt med att skapa positiva lärmiljöer. Genom FoSam:s insatsform Samverkanscheckar implementeras nu det så kallade IBIS-programmet på 12 grundskolor i Uppsala kommun. Det erbjuder såväl praktiska verktyg som ett nytt förhållningssätt till lärmiljöarbete.
aula full av lärare.
- Alla skolor jobbar med elevhälsa, men de skiljer sig åt i sättet att arbeta och utvärdera sina insatser. Med hjälp av IBIS ska skolans personal arbeta datadrivet, det vill säga identifiera problem, formulera mål, samla in data och mäta effekter av olika åtgärder. Annars finns två faror. Det ena är att man har en föreställning om att något funkar trots att det inte gör det. Det andra är att man för tidigt överger arbetssätt som faktiskt har effekt. Tyvärr går det inte att lita på magkänslan, säger Martin Karlberg.
Han är lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala universitet. Tillsammans med kollegan Nina Klang och representanter från Uppsala kommun, projektleder han implementeringen av IBIS - Inkluderande Beteendestöd I Skolan. Programmet tar fasta på en rad komponenter i det vi känner som en positiv lärmiljö – goda relationer, trygghet och inkludering. Det hjälper lärare att ta datadrivna beslut och sätta smarta interventioner i system. Grundprincipen är att en positiv miljö uppnås genom relationsskapande, tydlighet, rutiner och regler.
- En central del i IBIS kretsar kring kommunikationsklimatet. Här är målet att öka andelen positiv kommunikation med ambitionen att förbättra relationer. Det kan handla om att man som lärare ger sina elever tydligare instruktioner så att man inte behöver tjata, eftersom tjat förstör relationer. Eller så väljer man att ha överseende med vissa beteenden, där tjatet orsakar större störningar än beteendet ifråga.
IBIS är en anpassad variant av amerikanska SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och dess norska avknoppning PALS. Programmet är evidensbaserat och grundar sig på hundratals forskningsstudier - ett talande exempel på skolvärldens alltmer pragmatiska förhållningssätt till ”mjuka” värden.
- Man kan tycka att det finns en motsättning mellan det mjuka relationsskapandet och det kvantitativa, men alltfler studier visar att lärarens relation till eleverna påverkar skolprestationen ganska ordentligt, och att goda relationer inte bara skapar trivsel utan förutsättningar för lärande. Därför måste man hitta sätt att arbeta systematiskt med de här delarna. Många lärare skäller mer än de uppmuntrar, vilket har att göra med perception. Vi har lättare att lägga märke till någon som bryter mot normerna och känner att vi förväntas ingripa. Den som vill öka andelen positiv kommunikation gör det lättast genom att kartlägga sig själv.
I likhet med sin amerikanska och norska förlaga har IBIS ett skarpt fokus på att arbeta proaktivt. Istället för att skuldbelägga elever för oönskade beteenden, vill man skapa förutsättningar för dem att bete sig i enlighet med förväntningar och regler. Ofta handlar det om att de behöver olika typer av anpassning utifrån sina egna förmågor.
- Säg att en lärare har en genomgång på mellanstadiet, och efter en stund börjar ett par elever att missköta sig. Det norska programmet skulle då fokusera på vilka konsekvenser som gör att det inte upprepas, medan det svenska programmet undersöker hur läraren kan hålla en genomgång som gör att eleverna inte behöver missköta sig. Enligt det datadrivna beslutsfattandet skulle vi uppmana läraren att använda klockan. “Hur länge orkar eleverna lyssna? Aha, 12 minuter, jag som har planerat en genomgång på en halvtimme…”
En fullskalig implementering av IBIS sker i tre steg eller “moduler”, och det är den första modulen som är aktuell för de 12 skolorna i Uppsala kommun. Här arbetar man med alla elever på en grundläggande nivå. Fokus ligger på tydliga förväntningar på beteende, undervisning i sociala färdigheter, tydliga regler och positiva såväl som negativa konsekvenser. Martin Karlberg hoppas att man efter 3-4 år ska kunna implementera även modul 2 och 3, som riktar sig till elever med behov av mer stöd. Men också de kommer att bli hjälpta i denna första insats.
- Skolorna är väldigt sugna på att komma igång, IBIS är ett jordnära program och ligger nära tankar som lärare redan har. Just nu får våra instruktörer bromsa implementeringen så att allt görs på rätt sätt. Om man slarvar får man inte samma resultat, god implementering ger effektstorlekar som är många gånger större, säger Martin och avslutar:
- Jag tror att vi har alla förutsättningar att lyckas. Forskningsstödet är så starkt - studier visar att programmet har flera positiva effekter. Elever trivs bättre i skolan, deras sociala färdigheter förbättras liksom kamratrelationerna och skolprestationerna. Lärares trivsel ökar och stressen minskar.