Rapport från forskningscirkeln "Implementering av Lärande för hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor"

Forskningscirkeln Implementering av Lärande för Hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor har öppnat för nya sätt att lyfta in hållbarhetsaspekter i undervisningen. - Vi har fått på oss ”de Globala Målens glasögon”, säger en av de deltagande lärarna. Ta del av hela arbetet i rapporten. (Foto: UU:s arkiv).

Samtliga gymnasieskolor i Uppsala kommun har deltagit i denna forskningscirkel, som resulterat i en ny och mer medveten undervisning i hållbar utveckling på de medverkande skolorna. Sex av dem har genomfört så kallade change projects – projekt med syfte att utveckla specifika hållbarhetskompetenser hos eleverna. Faktakunskaper är en sak, handlingsförmåga en annan.

Forskningscirkeln Implementering av Lärande för Hållbar utveckling i Uppsalas gymnasieskolor inleddes vårterminen 2017 och har bedrivits som ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommuns gymnasieskolor och Forum för samverkan. Utgångspunkten var en önskan hos lärare om att växla upp implementeringen av Lärande för hållbar utveckling (LHU) i skolorna, liksom att öka kunskapen om de Globala Målen i AGENDA 2030. Konferensen AIMday Livslångt Lärande som arrangerades 2016 i FoSam:s regi, blev den formella startpunkten för samarbetet. Den fråga som där diskuterades och fick peka ut riktningen löd såhär:

Hur ska vi - kommuner och Uppsala universitet i samarbete, kunna verka för att under förskole- och skoltiden forma en undervisning som ger eleverna förutsättningar att hantera klimat- och miljöfrågorna individuellt, så att varje elev tar ett personligt ansvar, har relevanta kunskaper och en vilja att agera? Vad konkret ska förändras i skolan när det gäller undervisning i hållbarhet/lärande för hållbar utveckling? 

Nio lärare med olika ämnesinriktningar har deltagit i forskningscirkeln, som letts av Siw-Inger Halling, lektor på Rosendalsgymnasiet och Petra Hansson, lektor i didaktik på SWEDESD. Målsättningen har varit att ge lärarna ökad kunskap om hållbarhetsfrågor som undervisningsinnehåll, samt den didaktiska kompetens som behövs för att kunna genomföra så kallade change projects tillsammans med eleverna (se nedan).  

- I projekten jobbade vi med hållbarhetsfrågan på ett nytt sätt, bl.a. genom att fokusera på kompetenser för hållbarhet. Vi har fått en helt annan medvetenhet om de globala målen och hur man arbetar med dem. Nu nämner vi dem hela tiden när det är relevant i undervisningen. Vi har fått på oss ”de globala målens glasögon”, säger en av de deltagande lärarna. 

Ta del av arbetet i och resultatet av forskningscirkeln i rapporten

Change projects

Ett change project kan vi på svenska kalla ett projekt som medför förändringar i policy, inlärningsmiljö, inlärningsstrategier eller relationer till omgivande samhälle med konsekvenser för hållbar utveckling i den egna, konkreta omgivningen. Projektet bör ha utvecklats och implementerats i en praktikgemenskap bland kollegor. Det kan ses som en återkommande cykel där kontinuerliga utvärderingar och förändringar är en del av arbetet. 

En viktig del för utformandet av projekten var läsning av Wiek, Withycombe och Redmans artikel Key competencies in sustainability: a reference framework for academic program development från 2011. De utvecklar där idén om att det inte bara är faktakunskaper som avgör huruvida vi kan arbeta framgångsrikt för hållbarhet. Man behöver vid sidan av relevant innehåll även utveckla specifika kompetenser; systemtänkande, förutseende, normativ, strategisk och mellanmänsklig kompetens. Fem change projects genomfördes inom ramen för forskningscirkeln. Här presenteras två av dem.

Internationella vattenkonflikter – hur löser man dem?

Ansvarig lärare: Anne Marie Rehn, Katedralskolan

Syfte: ​
- Att genom rollspel öka elevernas förståelse för hur intressekonflikter beträffande vattenanvändning kan uppstå och hur förändringar/lösningar kan åstadkommas. 
- Att hos eleverna stärka förutseende, normativ såväl som strategisk hållbarhetkompetens.

Genomförande: 
Projektet utgår från ett FN-rollspel från 1996 och har genomförts på kursen Internationella relationer, en valbar kurs för åk 2 och 3. Fyra floder och konflikter om vattenanvändningen i dem behandlas, där Rent vatten och sanitet (Mål 6 i Agenda 2030) och Fredliga och inkluderande samhällen (Mål 16 i AGENDA 2030) är centrala i förståelsen och bearbetningen av konflikterna. Genom att studera vad som hänt kring vattenkonflikterna ända sedan 1996, får eleverna en förståelse för hur förändringar sker och att de är möjliga. Examination sker både genom enskild muntlig presentation och reflektion, samt genom själva rollspelet som har formen av ett möte i FN:s generalförsamling där man ska ta fram en ny konvention angående internationella vattenkonflikter.

Styrkan med detta relativt långa projekt (8 veckor), är att det bidrar till en fördjupad kunskap om det aktuella ämnet. Eleverna uppskattar också att ämnet är aktuellt, att många slags moment gör att det finns goda möjligheter för alla att visa olika kompetenser och att tillfällen till debatt och diskussion är många.


Hållbar utveckling och genteknik

Ansvariga lärare: Mariana Frodig & Linda Hemström, Uppsala Yrkesgymnasium
Naturbruksprogrammet åk 1 (inriktning smådjur).

Syfte: 
- Att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskap och förmågor inom genteknik, hållbar utveckling och de globala målen. 
- Att utveckla framåtsiktande-, strategisk- och värderingskompetens inom ramen for hållbar utveckling. 
- Att få denna elevkategori (praktiskt program) att reflektera över genteknik. 
- Att öva på och utveckla elevernas förmåga att planera och delta i en strukturerad diskussion. 
- Att utvecklas inom vissa av naturbruksprogrammets examensmål som syftar mot hållbar utveckling, etiska frågor samt globalt perspektiv på naturbruket.

Genomförande: 
Projektet är ämnesövergripande och spänner mellan Biologi 1 och Svenska 1. I fokus står de globala målen 1. Ingen fattigdom och 11. Hållbara städer och samhällen. Eleverna får analysera genteknikens roll i att förverkliga dessa mål, inledningsvis genom att utifrån sina förkunskaper besvara frågeställningen Redogör för vilken roll ni tror att gentekniken spelar i syftet att uppnå de globala målen nr 1 och nr 11. Detta görs i en SWOT-analys. De får därefter undervisning om genteknik i form av föreläsningar, filmer, artiklar, radioprogram, diskussioner, övningar, instuderingsfrågor och loggbok. I slutet av projektet besvarar eleverna samma frågeställning igen, både genom en ny SWOT-analys och genom att göra egna podcasts där de för strukturerade diskussioner. 


Ytterligare tre projekt genomfördes; Temadag om hållbarhetsmålen (Fyrisskolan), Rent vatten i Uppsala och världen (Lundellska skolan och Uppsala yrkesgymnasium) samt Global livsmedelsförsörjning och jordbruk i världen (Rosendalsgymnasiet). Läs om dem i rapporten. Där finns också kontaktuppgifter till både lärare och cirklledare, som gärna svarar på frågor om arbetet i och resultatet av forskningscirkeln.